fredag 18 april 2014

Kanin nummer två


Näst ut i kaninsläkten är den här. En mellanbror i mellangenerationen som har sitt bo strax under rosenbuskarna, för att det luktar så gott på sommaren när vinden sveper in genom de tunna draperierna i dörröppningen. Han jobbar och jobbar på sin avhandling om poesi från de nordligaste skogarnas harar men det tycks alltid dyka upp någon ny spännande tolkning så att hela arbetet måste göras om så den aldrig blir klar. Eller så kanske det beror lite på att han på kvällarna uppe alldeles för länge, smuttandes på pepparmintste och skrivandes på romantiska pjäser. Pjäser som han sedan själv sätter upp på den lilla skogsteatern, tre tallar bakom den stora eken.

2 kommentarer:

Linda sa...

Vilken livsnjutare som väljer att bo under rosenbuskarna. Hade jag också gjort. Det här kommer ju kunna bli värsta serien med berättelsen efter att du presenterat alla kaninerna.

rai rai sa...

Ja, nu har jag ju bara två, men kan hända att de eh, förökar sig som kaniner just.